I torsdags tyckte jag att det var länge sen jag besökte ett sjukhus (!) och bestämde mig för att idag är en bra dag att få blintarmsinflammation. Vid lunch är en bra tid för det. AJ!
Sagt och gjort, vid 22-tiden var jag tvungen att åka in till Östras akut för att då hade jag så ont att jag faktiskt trodde att jag skulle svimma. Jag fick lägga mig på en bår och vänta på farbror doktorn. Mitt blodtryck var skyhögt och maskinen ville inte riktigt fatta att man kunde ha så högt så den stängde av sig hela tiden och startade om att ta blodtryck. Jag (!) fick förklara för sköterskan att ja, jag har högt blodtryck i vanliga fall, det kanske är därför det blir ännu högre när jag har sån smärta. Ska verkligen jag som patient behöva förklara sånt?
De gjorde också sitt bästa, hoppas jag för annars var de bara överjävliga, att ta blodprover och sätta dropp på mig. Jag vet att jag är svårstucken, men han stack mig 10 gånger och två gånger brast blodkärlet så att jag fick en stor knöl på handen och en i armvecket. AJ!
Vid 01-tiden fick jag åka upp till akutkirurgin för läkaren trodde att det var blindtarmen. Där fick jag ta febern, som då också hade blivit hög, och vänta på en ny läkare. När hon kom klämde och kände hon på magen och sa att hon tyvärr inte visste vad det var så jag skulle vara tvungen att röntgas. Hon trodde att det antingen var gallan eller blindtarmen. Jag har haft den värken förr men det har alltid försvunnit av sig själv. Jag var ju på Alingsås akut för två år sen och då hade jag inflammation i tarmarna, vilket läkaren på Östra tyckte var lite märklig diagnos. Så den frågan fick jag flera gånger under min vistelse. "Sa de inflammation i TARMARNA?" Eh, ja... Och vad fick jag mot det? Och gick det över? Jag ska nog inte åka till Alingsås mer. Tur att jag bor mitt mellan så jag kan välja.
04.30 låg jag på röntgenbordet och röntgades en gång utan kontrast och en gång med kontrast insprutat i blodet. Ingen skön upplevelse när de satt droppet snett och för liten nål. AJ!
Man kan ju tycka att blindtarmen ska vara på samma ställe hos alla, eller nästan i alla fall. Men nej, inte hos mig. Man måste ju vara lite speciell. Annars blir det ju inte lika spännande att leva...
Min var alltså inte där nere och dinglade utan fyra steg upp, mellan gallblåsan och colon, bakom tarmarna.
Men något positivt i det hela är att den inte är bortopererad. De sa att man testar att behandla med antibiotika först och om man inte svarar på det så opererar man bort den. och jag svarade på behandlingen och fick ligga kvar till lördag lunch. Med dropp och inte äta. Eller kaffe. Jag var hungrig. Och kaffesugen. Men jag har kvar blindtarmen.
Så att jag kan få blindtarmsinflammation igen.
3 kommentarer:
Ok, handled och blindtarm, vad tänker du åka på härnäst? =)
Ja, jag vet inte... Förhoppningsvis har jag varit sjuk det jag ska detta året :)
Huuva. Maken var ut och in på sjukhus ett antal gånger under nåt år med vad som senare visade sig vara attacker av blindtarmsinflammation. Till slut gick värken inte över och han fick operera bort den. Då höll den nästan på att brista...
Skicka en kommentar