I ganska precis ett år har jag ätit enligt LCHF metoden/dieten eller vad det nu heter. Och vad är då resultatet? Jo, 20 kg lättare. Nu är det inte mycket kvar...
26 januari 2010
22 januari 2010
Tokryck av innekatter
Mina katter tycker inte alls om att det har varit så kallt ute. Snö är inte heller så populärt.
Detta har resulterat i att de numera kan klassas in som innekatter.
Detta resulterar också i att de måste aktiveras mer.
Mycket mer.
Vi måste leka varje kväll.
Och leksaksmössen är oerhört intressanta.
Detta har resulterat i att de numera kan klassas in som innekatter.
Detta resulterar också i att de måste aktiveras mer.
Mycket mer.
Vi måste leka varje kväll.
Och leksaksmössen är oerhört intressanta.
Och försök att inte tänka på att mitt köksgolv är det fulaste som finns...
Varför skaffar man djur?
Jag fattar inte hur man kan skaffa djur som man sen inte vill ta hand om. Varför är djur så lite värda i vissa människors ögon? Jag kan bara tänka mig hur de stackarna har frusit.
21 januari 2010
Update handikapp
Jag har ju varit lite handikappad under en period så det berättigar mig till att inte uppdatera bloggen, eller? Men nu updaterar jag varför...
På vår julfest på jobbet var det någon som spillt något på dansgolvet och jag halkade såklart i det. Satte mig rakt ner med vänsterhanden och det gjorde så ont så det svartnade framför ögonen. När jag skulle resa mig upp kunde jag inte röra mig pga smärtan så en arbetskompis fick hjälpa mig upp. Jag trodde bara att jag slagit i handen ordentligt, men jag kunde verkligen inte röra armen. Tillslut fick jag skjuts till Accessakuten som sa att den var bruten och skickade mig till Mölndal. Vi kom dit vid halv två och fick vänta till halv fyra innan vi fick komma in. Men de visste inte hur lång tid det kunde ta så jag skickade hem mina arbetskompisar. Jag låg ju ändå bara och hade ont...
Halv fem fick jag röntgas och halv sex fick jag mitt första gips i livet. Kvart i sju åkte jag sjukresa hem och kvart över sju ringde jag på hos grannen för att jag glömt nycklarna på jobbet i all röra.
Jag hade brutit båda benen i handleden så jag åkte till dagkirurgin på Mölndals sjukhus. Dagkirurgi innebär att man kommer in på morgonen och får åka hem på eftermiddagen när man kvicknar till lite. Operationen gick bra och när jag vaknar mår jag oförskämt bra. Tills jag känner att jag har ännu ondare i handleden än när jag ramlade. Det kändes som att jag aldrig skulle kunna röra mig igen. Så jag fick massor av smärtstillande. Som inte hjälpte. Dessutom berättade de att under operationen hade de fått ge mig massor av smärtstillande och den blockad de lagt som tar bort känseln i nerverna i armen inte hade tagit på mig. Så bra.
Pappa skulle komma och hämta mig och sova över hos mig, för man får inte sova ensam när man varit sövd. Men han fick inte med mig hem för jag fick inte åka pga att jag fått så mycket smärtstillande så de ville ha koll på mig så att det inte hände någonting. Pappa åkte hem och rastade tjejerna och sen åkte han hem till sig. Och jag blev kvar över natten med ännu mer smärtstillande.
Sen fick jag byta gips så totalt har jag haft 6 olika gips. Man får lära sig mycket när man springer hos läkaren hela tiden. Bla.
På vår julfest på jobbet var det någon som spillt något på dansgolvet och jag halkade såklart i det. Satte mig rakt ner med vänsterhanden och det gjorde så ont så det svartnade framför ögonen. När jag skulle resa mig upp kunde jag inte röra mig pga smärtan så en arbetskompis fick hjälpa mig upp. Jag trodde bara att jag slagit i handen ordentligt, men jag kunde verkligen inte röra armen. Tillslut fick jag skjuts till Accessakuten som sa att den var bruten och skickade mig till Mölndal. Vi kom dit vid halv två och fick vänta till halv fyra innan vi fick komma in. Men de visste inte hur lång tid det kunde ta så jag skickade hem mina arbetskompisar. Jag låg ju ändå bara och hade ont...
Halv fem fick jag röntgas och halv sex fick jag mitt första gips i livet. Kvart i sju åkte jag sjukresa hem och kvart över sju ringde jag på hos grannen för att jag glömt nycklarna på jobbet i all röra.
Jag hade brutit båda benen i handleden så jag åkte till dagkirurgin på Mölndals sjukhus. Dagkirurgi innebär att man kommer in på morgonen och får åka hem på eftermiddagen när man kvicknar till lite. Operationen gick bra och när jag vaknar mår jag oförskämt bra. Tills jag känner att jag har ännu ondare i handleden än när jag ramlade. Det kändes som att jag aldrig skulle kunna röra mig igen. Så jag fick massor av smärtstillande. Som inte hjälpte. Dessutom berättade de att under operationen hade de fått ge mig massor av smärtstillande och den blockad de lagt som tar bort känseln i nerverna i armen inte hade tagit på mig. Så bra.
Pappa skulle komma och hämta mig och sova över hos mig, för man får inte sova ensam när man varit sövd. Men han fick inte med mig hem för jag fick inte åka pga att jag fått så mycket smärtstillande så de ville ha koll på mig så att det inte hände någonting. Pappa åkte hem och rastade tjejerna och sen åkte han hem till sig. Och jag blev kvar över natten med ännu mer smärtstillande.
Sen fick jag byta gips så totalt har jag haft 6 olika gips. Man får lära sig mycket när man springer hos läkaren hela tiden. Bla.
- Det heter gipstekniker
- Det är skillnad på utbildningarna om du har en gipsskena eller helgips
Alla jag varit hos har varit superbra. Förutom en räpa på Ortopeden i Mölndal som gipsade helgalet och lyssnade inte på vad jag sa och bara snäste av mig. Som tack gav jag ett klagomål i receptionen.
I tisdags tog jag av gipset för gott och det känns mycket märkligt. Jag är helt stel. Nu förstår jag gamlingarna som blir stela av att bara ligga hela tiden.
Tålamodet är ju inte det bästa hos mig så jag är lite irriterad över att jag inte kan röra mig som jag brukar, men det är på bättringsvägen redan.
14 januari 2010
08 januari 2010
Fortfarande enarmad
Jag ska ta bort gipset den 19:e och det är lite svårt att skriva med bara en arm så därför blir det inga inlägg från mig ännu.
Ont gör det också.
Ont gör det också.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)