17 februari 2010

Today is a crappy day

Jag har fortfarande ont i min brutna handled. Så ont att jag inte tycker att det är ok längre. Så jag ringde ortopedi direkt i torsdags.

Det fungerar så att man säger sitt ärende och så ringer en sköterska upp. Det ringde aldrig någon sköterska på torsdagen. Så jag ringde på fredagen igen. Och ljushuvudet jag då fick prata med borde få pris för smartast på stället. Hon hade inte koll på nåt. Överhuvudtaget.

- "Jag ser att du opererat dig i januari."

- "Nej, december."

- "Jaha, ja den 5 december, det stod bara fel månad."

- "Nej, den 18 december."

- "Just det, hos doktor Ullman"

- "Nej, Hagelberg."

- "Jaha, och så ska du till ryggkliniken i mars."

- "Öh, varför det?"

- "Eh, det vet jag inte, ska du inte det?"

- "Men nej."

- "Men du har tagit av gipset den 5 februari?"

- "Nej, den 18 januari."

- "Ja, men jag ber en sköterska ringa upp"

Ingen sköterska ringde upp mig under fredagen heller.

Så jag ringer i måndags med. Och får prata med ytterligare ett ljushuvud.

- "Jaha, har du fortfarande ont."

- "Ja, väldigt. Och jag vet inte hur ont man ska ha, men det har inte blivit bättre."

- "Vad äter du för värktabletter då?"

- "Men inga eftersom att de inte hjälpte"

- "Ja, du ska ju inte ha ont så här långt efteråt. Du opererades ju i september."

- "Men nu får ni fan ta och skärpa er, jag opererades den 18 december och jag tog av gipset den 18 januari."

- "Ja, hos doktor Ullman."

- "Nej, jag vet inte vem den där jävla Ullman är, jag har opererat mig hos Hagelberg, inte Ullman. "

- Ja, på ryggkliniken"

- "Men nej."

- "Ja, men en sköterska ska i alla fall ringa upp dig."

Tillslut ringer en sköterska upp. De ringer efter en prioriteringslista och jag är ju inte så prioriterad med min lilla värk i min lilla opererade arm. Hon har ingen tid att ge mig men föreslår att jag ska gå till akuten och sätta mig. Förstå hur oprioriterad jag skulle vara om jag sätter mig där.

- "Och vad har du för problem?"

- "Ja, jag har ont i min arm som är opererad i december."

- "Varsågod att sitt ner. Du ska få träffa en läkare när alla andra här inne, och de som kommer efter dig både idag och imorgon har fått träffa en läkare..."

I allafall har vi en försäkring via jobbet som jag nu ringt till. Igår. Och idag kl 9 träffade jag en läkare på Göteborg Hand Center. Privat is the shit ibland.

Nu till det crappy i min dag.

  • Det har inte läkt som det ska.
  • De behöver bryta upp det och låta det läka om.
  • Men först ska de göra en titthålsoperation för att se om ligamenten trasat sönder av att benen ligger och skaver mot varandra.
  • Och då ska de isåfall ta ben från höften för att laga handleden.
  • Och eftersom att det läkt med benet för långt upp mot handen ska de kanske kapa av benet i armen och korta av det.

Det hela resulterar i:

  • Tre veckor med helt gips upp över armbågen.
  • Ytterligare 5 veckor gips på underarmen.

ÅTTA VECKOR MED GIPS!

Read my fucking lips: 8

3 kommentarer:

Magnus J sa...

Grattis! Så det var inte slut på sjukhusbesök för iår. =) Hoppas det går bättre den här gången då!

Erika sa...

Men fy tusan så jävligt!

När jag bodde i örebro fick jag också gå till privatklinik. Så mycket bättre mottagande där än på landstingets sjukhus.
Här i övik har jag inte behövt uppsöka sjukhus än och jag hoppas att det dröjer.
För här går personalen på knäna och har varken tid att lägga om sår på patienter eller att ta lunch själva+ att de nästan alltid måste jobba över för att de inte hinner med.
Patientfarligt är vad det är.

LINROJ sa...

Men usch vad jobbigt. Och man undrar ju hur så få grundläggande uppgifter om din "sjukdomshistoria" kan bli så felaktiga...